Genuspedagoger i förskolan?

Ska vi arbeta med jämställdhet i förskolan? Ja, det ska vi
absolut göra. Jämställdhet är ett perspektiv av många i läroplanens värdegrund.
Arbetet med jämställdhet och läroplanens värdegrund ska genomsyra all
verksamhet.

Att anställa en speciell pedagog för varje enskild del i
läroplanen är självfallet inte en möjlighet. Tvärt om måste varje pedagog
hantera arbetet med såväl jämställdhet som andra delar av värdegrunden i sitt
uppdrag.

Traditioner ger allsidighet

Frågan kring advents- och avslutningsfirande i kyrkan börjar bli en följetong
så här års. Skola efter skola väljer att inte låta eleverna fira advent och avslutningar i traditionsenlig stil. Rektorernas val av hur skoldagen ska disponeras har jag självfallet
respekt inför, dock är dessa val ofta förenat med motiveringar som är viktigt
att principiellt granska. Motiven handlar ofta om att den offentliga makten ska
utövas med respekt för alla människors lika värde och att det allmänna ska
motverka diskriminering av människor och att enligt skollagen ska skolan
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Slutsats – stoppa advents- och jullovsfirandet i kyrkan. Men den slutsatsen kan man inte dra!

Likaså hänvisar Skolverkets jurister till allsidigheten.

Vilka utmaningar står svensk skola inför? Är ett av de
största hoten för svenska skolelever att de får möjligheten att uppleva
traditionsenlig och stämningsfull firande i kyrkan ? Hur står det mot kunskapsbrister, ökad psykisk ohälsa och mobbning bland skolelever? Om vi därtill lägger aspekten av det
svenska materialistiska köpsamhället - där de svenska hushållen kommer att
handla julklappar till varandra för över 6000 kronor per person! Ja, du läste
faktiskt rätt, per person i genomsnitt!

Det finns en värld utöver den strikt materiella. Det finns
djupare mening än att ha den nyaste mobiltelefonen, de dyraste märkeskläderna
och den värsta Mac:en

Vi går snart in i den värsta julruschen. Låt elever få stillsamt analysera svenska traditioner genom att själva vara en del av det. Det ger en ytterligare dimension av julen än vad
vårt materiella samhälle kan leverera. Traditioner ger just allsidighet.

Minst lärarstöd till mest behövande

Något som verkligen fångat mitt intresse på det sistone är
uppmärksammandet av att de elever som är i behov av god kompetens och har stora
unika behov får minst hjälp, och stundtals av den mest okvalificerade personalen.
Åse Hansson som skrivit en doktorsavhandling i ämnet ”Ansvar för
matematiklärandet. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga
klassrummet” säger följande

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt
mindrelärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund.
Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att
läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest
eget arbete.


Det här är ett spår jag tänker följa noggrant!

Är en mamma nyttig för samhället?

Ikväll rapporterar Aktuellt om att fler och fler kvinnor vill vara hemma med sina barn medan de är små. Tillvaron är så stressad och kvinnorna vill bromsa upp tempot under den korta tid de har med barnen. Fredrik Reinfeldt intervjuas i sammanhanget och säger föraktfullt:
- "Jag tror att kvinnor genom docusåpor på TV får en felaktig bild av att de kan utvecklas som personer genom att var hemma. Vidare säger han att vi inte har råd med att folk går hemma. Vi har en åldrande befolkning och vi behöver fler arbetade timmar inte färre".
Statsministerns argumentation håller inte. Med mer än ett barn i förskolan subventioneras förskoleplatserna med mer skattepengar än vad en av föräldrarna bidrar med via skattsedeln.

Vad värre är, föräldrarna uppvärderas inte i sin roll som de viktigaste personerna för att barnen skall utvecklas till välmående människor. I en tid då så många barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa borde vi vara tacksamma för de föräldrar som avstår både god ekonomi och karriär under några få år då barnen behöver sina föräldrar som bäst.

Rösta igen en självklarhet

På söndag har vi återigen chans att göra vår röst hörd då det är val till regionfullmäktige. Som kommun- och riksdagspolitiker märker jag att många har svårt att veta vilka frågor som hör hemma på vilken nivå. På söndag har vi möjlighet att välja de partier och de personer som vi vill skall styra över sjukvården. Detta är en fråga som förr eller senare kommer att beröra oss alla och det är viktigt att vi får en stabil och ansvarsfull majoritet i regionen som kan ta många svåra beslut framöver.

Inget gör mig mer upprörd än när man hör argument som att jag bryr mig inte om politik eller ännu värre jag har röstat en gång det får räcka. Argument som dessa visar bara att vi tar demokratin för given. Samtidigt är människor runt om i världen beredda att dö för att få frihet och demokrati. Att vi har en valprövningsnämnd som har tagit beslutet att valet skall göras om bevisar bara att vi tar demokratin på allvar och att det inte duger att slarva. Jag är tacksam över att leva i en demokrati och går gärna till vallokalen en gång till, det tar mig högst femton minuter. Detta kan jämföras med den tid vi spenderar framför teven varje dag. Vi ses i vallokalen!

Expropriation....svårt att uttala men lätt att förstå

LRF i Västra Götaland bjöd igår (9 maj) in till markägarmöte om Svenska Kraftnäts förslag till utbyggnad av Sydvästlänken. En kabel skall grävas ner från Skåne ända upp till Norge, fast det var inte riktigt sant. I Dalsland vill man ha ledningarna uppe i luften av någon inte riktigt klarlagd anledning. Västgötar hetsar inte upp sig i onödan över sådant här. De såg faktiskt rätt nöjda ut. Huvudsaken är att man lägger kabeln intill befintlig infrastruktur så långt det bara är möjligt var budskapet. Ett rimligt önskemål tycker jag. Det efterlystes också mer samarbete mellan Trafikverket och Svenska Kraftnät. De behöver tala med varandra för att dra nytta av varandras sträckningar genom landskapet.
För oss kristdemokrater är det viktigt att äganderätten stärks vid infrastrukturutbyggnad genom att ersättningen enligt expropriationslagen höjs.

Kompetenta lärare-skolans viktigaste resurs

Kompetenta och engagerade lärare är grunden för att eleverna ska få en bra utbildning och en bra start på vuxenlivet. Just nu genomförs och kommer det att genomföras en lång rad reformen inom skolans område. Nationella prov från årskurs 3, räkna, läsa och skrivasatsning, ett nytt betygssystem, en ny skollag, en ny gymnasieskola med en gymnasial lärlingsutbildning. Allt detta görs för elevernas skull. Men för att detta ska leda till att eleverna presterar bättre måste också motorn i undervisningen, lärarna, få ny energi och kraft.

Precis som inom sjuksköterskekåren finns det inom lärarkåren en stark frustration över att huvudmännen inte tar till vara den kompetens som finns. Det finns inga egentliga karriärvägar. Kommunerna har fram till nu kunnat skapa lektorstjänster, men det är ganska ovanligt. Samtidigt har kommunerna satsat mycket pengar på det s.k. lärarlyftet men många lärare upplever att deras nya kompetens inte efterfrågas.

Lärarlyftetet kommer att finnas kvar men får en inriktning på att lärare som undervisar i andra ämnen än det de har behörighet i ska kunna komplettera sin utbildning. Särskilda utbildningsinsatser genomförs för dem som arbetar som lärare men som saknar lärarexamen och satsningen på forskarskolorna och den verksamhetsnära forskningen på skolans område fortsätter. En lärarlegitimation ska införas och på sikt ska alla elever få undervisning av lärare som har utbildning för den undervisning som de ska bedriva och legitimation som innebär att de visat att de är lämpliga för yrket. Yrkeslegitimation är också en viktig del i att stärka läraryrkets identitet och status.

I nya skollagen (2010:800) framgår att en lärare som avlagt minst lic.examen inom ett ämne som helt eller delvis motsvarar ett undervisningsämne och som under minst fyra år visat pedagogisk skicklighet som lärare kan av huvudmannen utnämnas till lektor. Men även lektorer blir legitimerade och istället ska det bli Skolverket som ska utnämna lektorer.

Genom de förändringar som skett och som kommer att ske står lärarkåren inför helt nya möjligheter till utveckling och karriär, vilket är bra för deras egen skull men också bra för eleverna. När alla dessa reformen varit i funktion i flera år kan vi börja mäta effekterna. Utbildning är en verksamhet där man får vänta många, många år innan man får skörda vad man sått. Under den tiden måste kommunerna bli bättre på att dra nytta av och stimulera lärarnas utveckling.