söndag 6 juni 2010
Bo på landsbygden är kvalité
måndag 17 maj 2010
Aska rubbar våra cirklar
måndag 10 maj 2010
En familjedag
På lördag den 15 maj är det internationella familjedagen. För oss kristdemokrater är familjepolitiken grunden för vårt politiska arbete. Till skillnad från liberalismen, där individen står i centrum, tror vi på att samhället byggs i gemenskap med varandra. Den minsta gemenskapen som samhället bygger på är familjen och den skall, oavsett hur den ser ut, få ett starkt stöd. Om inte familjerna fungerar, fungerar inte samhället.
Kristdemokraternas familjepolitik utgår från barnen och deras behov av tid tillsammans med sina föräldrar. Vi kommer att fortsätta arbeta för en förbättring av vårdnadsbidraget och att det ska införas i alla kommuner. Det viktigaste är att familjerna kan göra sina egna val. Den 1 juli 2009 infördes barnomsorgspengen vilket har utökat valfriheten ytterligare. Bland annat innebär detta en etableringsfrihet för familjedaghem eller olika typer av system där familjer samverkar.
Enligt SIFO säger 81 procent av föräldrarna att de vill ha kvar eller utveckla vårdnadsbidraget. Hela 85 procent säger nej till en tvångsdelning av föräldraförsäkringen. Ändå basunerar den rödgröna oppositionen ut att de tänker bestämma vem som skall vara hemma med barnen. Att förespråka största möjliga valfrihet i föräldraförsäkringen utesluter inte att man vidtar åtgärder för att förbättra förutsättningarna för jämställdhet. De som förespråkar kvotering stänger däremot dörren för valfrihet och flexibilitet. Dessutom handlar frågan om politikens gränser. Frågan är hur långt man kan reglera människors vardagsliv för att de ska bete sig på ett sätt som bestämmande politiker önskar. På lördag kommer vi att finnas ute på gator och torg och tala om familjens betydelse.
lördag 1 maj 2010
85 % är mer än 8%
I en nyligen genomförd Sifo-undersökning säger 85 procent av svenska folket nej till en ökad kvotering av föräldraförsäkringen. Av de tillfrågade är det endast åtta procent som anser att riksdagen ska besluta om detta medan alltså en klar majoritet svarar att föräldrarna själva ska få bestämma. Trots detta driver vänsterpartierna kravet på tvångsfördelning hårt. Hur tänker sig vänstern att egna företagare, lantbrukare inkluderade, att man skall kunna överlåta en tredjedel av dagarna till sin partner? Resultatet av vänsterns politik blir att barnen kommer börja förskolan ännu tidigare än idag och att föräldradagarna därmed fryser inne.
För att betona att båda föräldrarna är viktiga för sitt barn har föräldrarna redan idag laglig rätt att ta ut hälften var av föräldradagarna. Det finns ingen som kan tvinga dem att överlåta dagar till varandra. Detta blir istället en överenskommelse mellan föräldrarna och de kommer tillsammans fram till en lösning som passar familjens situation bäst.
Ytterst handlar frågan om politikens gränser. Frågan är hur långt man kan reglera människors vardagsliv för att de ska bete sig på ett sådant sätt som bestämmande politiker önskar. Att tvångsfördela föräldraförsäkringen är att gå över gränsen.
Ska politiker och elit styra med sina ideologiska hårdhandskar, eller ska vuxna människor anses myndiga att själva bestämma?
tisdag 27 april 2010
"Jag vill inte vara med på bild"
söndag 18 april 2010
När rädsla blir politik
fredag 9 april 2010
Att åldras i Sverige
De som arbetar inom äldreomsorgen gör säkert sitt yttersta för att våra äldre skall få en så bra tillvaro som möjligt. Vad som bekymrar mig är den attityd äldre människor möts av i vårt samhälle. Jag har under loppet av några veckor träffat människor från andra kulturer som vill flytta tillbaka till sina hemländer efter det att de gått i pension. Den ena flyttar tillbaka till Peru, den andra till Afghanistan. Orsaken säger de är att ”Sverige inte är ett bra land att bli gammal i. Gamla människor är ensamma i Sverige. Hemma har vi gemenskap hela livet och man behandlar äldre med respekt”. De här påståendena får nästan mitt hjärta att gå i bitar. Jag drömmer om ett samhälle som behandlar människor med respekt och värdighet under hela livet och där människor i olika åldrar möts och byter erfarenheter.
Att åldras med värdighet betyder för mig att få god omvårdnad, meningsfull sysselsättning, kunna hålla sig fräsch och snygg, äta god hemlagad mat, att ha tillgång till umgänge och ett socialt liv så länge som möjligt.
Men att bli äldre handlar inte bara om att behöva vård och omsorg utan det handlar också om det friska åldrandet. Äldre människor är en resurs att ta tillvara. Bara för att man fyllt 65 år skall man inte förbises i olika sammanhang i samhällsbygget. Tillsammans kan vi skapa ett fungerande samspel mellan generationerna.
