Kunskap om sitt ursprung eller vara ett av fyriotvå barn till en spermadonator

En schizofren TV-kväll. Först tittar jag på programmet "Vem tror du att Du är". Programmets ledmotiv är: "-För att veta vem Du är måste Du veta varifrån du kommer". Efter denna sanning får vi ta del av ett långt inslag i Aktuellt om hur en man genom spermadonatiom givit liv till fyrtiotvå barn i Sverige, Finland och Danmark och genom detta också spridit en ärftlig allvarlig sjukdom. Händelsen ställer stora existentiella frågor på sin spets. Hur kan man som man vilja bli pappa till fyrtiotvå barn  utan att vilja lära känna dem eller ta ansvar för dem? Kan man garantera att detta inte leder till inavel i dessa små länder? Hur kan man medvetet vilja sprida en allvarlig sjukdom till så många människor? Hur kommer dessa barn uppleva att de aldrig får veta vart de kommer ifrån? Men värst är en kvinnornas kommentar i inslaget "-När man går till en spermabank i Danmark hade man hoppats på en felfri vara". Tankarna går till 30-talets Tyskland.

Två gobitar från budgeten!

Regeringens förslag till budget - budgetpropositionen är nu presenterad. Jag vill lyfta två satsningar vi gör som jag tycker är extra positivt.

Satsningar på elever med utländsk bakgrund

Elever som kommer till Sverige efter den ordinarie åldern för skolstart uppnår markant sämre resultat än andra elever i den svenska skolan. Regeringskansliet har därför gett en utredare i uppdrag att utarbeta förslag på hur undervisningen för nyanlända elever kan förbättras. Regeringen genomför också ett antal andra satsningar för att stärka kunskapsresultaten för elever med utländsk bakgrund:

Stöd till grundskolor i utanförskapsområden under 2012–2014.

Ett riktat statsbidrag för försöksverksamhet med utökad undervisningstid för nyanlända elever i grundskolan. För 2013 föreslås 15 miljoner kronor avsättas. Under 2014–2016 beräknas statsbidraget uppgå till 30 miljoner kronor årligen.

Utveckla stöd för att kartlägga vilka kunskaper en nyanländ elev har när han eller hon börjar till den svenska skolan. Regeringen föreslår att 18,5 miljoner avsätts för 2013 för framtagningen och spridandet av stödmaterial för att kartlägga och följa nyanlända elevers kunskapsutveckling. Regeringen beräknar att sammanlagt 65 miljoner kronor avsätts under perioden 2013–2016 för samma ändamål.

Kompetensutveckling för lärare och rektorer främst inriktad mot att stödja elevernas språkutveckling. För 2013 föreslås 11,9 miljoner kronor avsättas. Satsningen beräknas omfatta 55 miljoner kronor under perioden 2013–2016.

Informationsmaterial om det fria skolvalet på olika språk riktat till elever och föräldrar. Regeringen avsätter 2 miljoner kronor för 2013 och beräknar att sammanlagt 8 miljoner kronor avsätts under perioden 2013–2016.

 

Skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd

I Sverige finns en generell rätt till utbildning för alla barn men denna rätt omfattar inte barn som vistas i landet utan tillstånd. Barn som vistas i Sverige utan tillstånd lever ofta i en utsatt situation som de själva inte kan råda över. Regeringen anser att även dessa barn ska ha rätt till skolgång för att bidra till att de får stöd i sin kunskapsutveckling. Regeringen föreslår att 25 miljoner kronor avsätts under 2013 för kommunernas kostnad för reformen. Fr.o.m. 2014 beräknas 50 miljoner kronor avsättas per år.

Modersmålsundervisning

Socialdemokraterna tillsammans med övriga oppositionen med Sverigedemokraterna i spetsen drev i veckan igenom att modersmålslärare inte ska undantagas legitimationskraven.

SD driver frågan för att de vill försvåra för barn och ungdomar att få undervisning på sitt modersmål. S driver förmodligen frågan från ett annat perspektiv. Dock är det väl själva konsekvenserna som nu ändå måste belysas och S initiativ måste ändå betraktas som en lyckosam seger för SD.

Rekryteringen för modersmålslärare är idag ett visst besvär. Det är många olika aspekter att ta hänsyn till. Modersmålslärare är nästan uteslutande vuxna invandrare med en viss utbildningsnivå från sitt hemland. Således krävs det personer från rätt land, med rätt språk och framför allt med rätt och relevant utbildning från hemlandet för rekrytering av modersmålslärare. En idag tillräckligt stor utmaning. 

Att utöver dessa olika perspektiv kräva att dessa personer har lärarlegitimation är ett säkert sätt att förstöra svensk modersmålsundervisning. För att bibehålla möjligheten för invandrade barn och ungdomar att få undervisning på sitt modersmål krävs därför politisk pragmatism.

Sverige har en stolt tradition av att vara invandrarvänligt. Vi kristdemokrater kämpar hårt för papperslösa barn och ungdomars rätt till skolundervisning och vård. Det kräver både mod och uthållighet för att få till politiska beslut som gör att vi garanterar dessa barn och ungdomars vård och skolgång. Nu måste vi även utöka den här striden mot Socialdemokraterna för att säkra invandrade barn och ungdomars undervisning på sitt modersmål. 

Socialdemokraterna kommer kanske att inse det världsfrånvända i kravet på att modersmålslärare måste ha lärarlegitimation. Måhända en allt för optimistisk reflektion, emellertid kräver frågan nu nya tag i riksdagen. Konsekvenserna för modersmålseleverna måste åter belysas. Våra barn från andra länder ska inte behöva komma i kläm för en ogenomtänkt politisk hantering av en viktig fråga.

Dåliga beslut

I torsdags fattade Sveriges riksdag två riktigt dåliga beslut. Dels tillsätts en utredning om surrogatmödraskap, alltså att en kvinna bär andra människors barn - ofta mot betalning. Det andra beslutet gäller assisterad befruktning för ensamstående kvinnor.

Göran Hägglund skriver på sidan 4 (Expressens debattsida den 29/2) "Politiker varken kan eller bör ta ansvar för enskilda människors val och handlingar. Men vi måste ta ansvar för de lagar vi själva stiftar, inte minst inför dem som drabbas."

Hägglund syftar till att vi kan inte göra något åt privata initiativ. Men att stifta en lag där pappan från början sorteras bort är inte förenligt med vårt uppdrag. Det skapar en utsatt situation från första början - hur hanterar man situationen om den enda förälderna råkar ut får något?

Genuspedagoger i förskolan?

Ska vi arbeta med jämställdhet i förskolan? Ja, det ska vi
absolut göra. Jämställdhet är ett perspektiv av många i läroplanens värdegrund.
Arbetet med jämställdhet och läroplanens värdegrund ska genomsyra all
verksamhet.

Att anställa en speciell pedagog för varje enskild del i
läroplanen är självfallet inte en möjlighet. Tvärt om måste varje pedagog
hantera arbetet med såväl jämställdhet som andra delar av värdegrunden i sitt
uppdrag.

Traditioner ger allsidighet

Frågan kring advents- och avslutningsfirande i kyrkan börjar bli en följetong
så här års. Skola efter skola väljer att inte låta eleverna fira advent och avslutningar i traditionsenlig stil. Rektorernas val av hur skoldagen ska disponeras har jag självfallet
respekt inför, dock är dessa val ofta förenat med motiveringar som är viktigt
att principiellt granska. Motiven handlar ofta om att den offentliga makten ska
utövas med respekt för alla människors lika värde och att det allmänna ska
motverka diskriminering av människor och att enligt skollagen ska skolan
utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Slutsats – stoppa advents- och jullovsfirandet i kyrkan. Men den slutsatsen kan man inte dra!

Likaså hänvisar Skolverkets jurister till allsidigheten.

Vilka utmaningar står svensk skola inför? Är ett av de
största hoten för svenska skolelever att de får möjligheten att uppleva
traditionsenlig och stämningsfull firande i kyrkan ? Hur står det mot kunskapsbrister, ökad psykisk ohälsa och mobbning bland skolelever? Om vi därtill lägger aspekten av det
svenska materialistiska köpsamhället - där de svenska hushållen kommer att
handla julklappar till varandra för över 6000 kronor per person! Ja, du läste
faktiskt rätt, per person i genomsnitt!

Det finns en värld utöver den strikt materiella. Det finns
djupare mening än att ha den nyaste mobiltelefonen, de dyraste märkeskläderna
och den värsta Mac:en

Vi går snart in i den värsta julruschen. Låt elever få stillsamt analysera svenska traditioner genom att själva vara en del av det. Det ger en ytterligare dimension av julen än vad
vårt materiella samhälle kan leverera. Traditioner ger just allsidighet.

Minst lärarstöd till mest behövande

Något som verkligen fångat mitt intresse på det sistone är
uppmärksammandet av att de elever som är i behov av god kompetens och har stora
unika behov får minst hjälp, och stundtals av den mest okvalificerade personalen.
Åse Hansson som skrivit en doktorsavhandling i ämnet ”Ansvar för
matematiklärandet. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga
klassrummet” säger följande

Elever med svaga kunskaper i svenska får betydligt
mindrelärarledd undervisning än elever med svensk bakgrund.
Elever med svaga språkkunskaper har störst behov av att
läraren tar ansvar för undervisningen men de har mest
eget arbete.


Det här är ett spår jag tänker följa noggrant!