Kompetenta lärare-skolans viktigaste resurs

Kompetenta och engagerade lärare är grunden för att eleverna ska få en bra utbildning och en bra start på vuxenlivet. Just nu genomförs och kommer det att genomföras en lång rad reformen inom skolans område. Nationella prov från årskurs 3, räkna, läsa och skrivasatsning, ett nytt betygssystem, en ny skollag, en ny gymnasieskola med en gymnasial lärlingsutbildning. Allt detta görs för elevernas skull. Men för att detta ska leda till att eleverna presterar bättre måste också motorn i undervisningen, lärarna, få ny energi och kraft.

Precis som inom sjuksköterskekåren finns det inom lärarkåren en stark frustration över att huvudmännen inte tar till vara den kompetens som finns. Det finns inga egentliga karriärvägar. Kommunerna har fram till nu kunnat skapa lektorstjänster, men det är ganska ovanligt. Samtidigt har kommunerna satsat mycket pengar på det s.k. lärarlyftet men många lärare upplever att deras nya kompetens inte efterfrågas.

Lärarlyftetet kommer att finnas kvar men får en inriktning på att lärare som undervisar i andra ämnen än det de har behörighet i ska kunna komplettera sin utbildning. Särskilda utbildningsinsatser genomförs för dem som arbetar som lärare men som saknar lärarexamen och satsningen på forskarskolorna och den verksamhetsnära forskningen på skolans område fortsätter. En lärarlegitimation ska införas och på sikt ska alla elever få undervisning av lärare som har utbildning för den undervisning som de ska bedriva och legitimation som innebär att de visat att de är lämpliga för yrket. Yrkeslegitimation är också en viktig del i att stärka läraryrkets identitet och status.

I nya skollagen (2010:800) framgår att en lärare som avlagt minst lic.examen inom ett ämne som helt eller delvis motsvarar ett undervisningsämne och som under minst fyra år visat pedagogisk skicklighet som lärare kan av huvudmannen utnämnas till lektor. Men även lektorer blir legitimerade och istället ska det bli Skolverket som ska utnämna lektorer.

Genom de förändringar som skett och som kommer att ske står lärarkåren inför helt nya möjligheter till utveckling och karriär, vilket är bra för deras egen skull men också bra för eleverna. När alla dessa reformen varit i funktion i flera år kan vi börja mäta effekterna. Utbildning är en verksamhet där man får vänta många, många år innan man får skörda vad man sått. Under den tiden måste kommunerna bli bättre på att dra nytta av och stimulera lärarnas utveckling.

Dialog och samförstånd istället för konfrontation

Igår besökte en stor grupp Skaraborgare riksdagen tillsammans med mig. Drygt hälften av dem var invandrare med olika bakgrund och hela dagens aktiviteter tolkades till arabiska. Detta är en grupp som jag har haft mycket kontakt med under valet, fantastiskt fina människor som inget hellre önskar än att få leva i fred och harmoni med andra folk här på jorden. Många av dem tillhör gruppen kristna irakier och som riskerar att utvisas ur Sverige trots de svåra förföljelser som gruppen får utstå i Irak.

Det kändes helt surrealistiskt att vi samtidigt som vi satt inne i riksdagshuset och samtalde om vikten av demokratiutveckling i mellanöstern, och att vi aldrig får ta demokratin för given i Sverige, sprängde sig en självmordsbombare till döds på gatan utanför. Nu gäller det att för oss som vill fortsätta jobba för dialog och samförstånd mellan människor att inte tappa fokus. Araber är inte terrorister lika lite som svenskar är nazister även om det finns männiksor med naistiska åsikter.

Var rädd om dagmammorna

Det är med stort intresse jag har följt Nyamko Sabunis personliga tolkningar av regeringens förslag till ny skollag. Hon påstår att ”kraven på pedagogisk omsorg – som verksamheten i dag kallas – har nu fått ett eget avsnitt i nya skollagen.”

Den ansvariga ministern Sabuni tycks inte ha läst sitt eget förslag. Eller också finns en dold agenda bakom hennes utspel. Det finns EN ny skrivning i den nya skollagen "förbereda barnen för fortsatt lärande". Allt annat fanns med i den tidigare lagen.

När det gäller dagmammornas utbildning eller erfarenhet sägs att de ”ska ha en utbildning med inriktning mot barn eller erfarenhet av att arbeta med barn i de åldrar det gäller”. Den nya lagtexten är således exakt densamma som tidigare, den nämner fortfarande ”utbildning eller erfarenhet".

För mig som kristdemokrat är det viktigt att stärka familjernas rätt till valfrihet. Och jag vill värna den barnomsorg som ges av de många kloka, kärleksfulla och kompetenta dagmammorna. De har erfarenhet av barn och många har dessutom pedagogisk utbildning. Barnen får vistas i en lugnare miljö än i förskola, de blir sedda och bekräftade. Och det är ett omsorgsalternativ som många föräldrar eftertraktar. Vi kristdemokrater kommer att fortsätta att stå upp för den nya skollagen och barnomsorgspengen. Därigenom också för valfrihet för föräldrarna och de många dagmammornas arbetstillfällen och yrkesstolthet.

Låt tonårsföräldrar vara föräldralediga

Ett gott samhälle bygger vi i gemenskap men varandra och den minsta och viktigaste gemenskapen som samhället vilar på är familjen. Där får vi förhoppningsvis möte villkorslös kärlek och utvecklas som personer. För oss kristdemokrater är det därför viktigt att familjer får allt tänkbart stöd i att kunna fungera så bra som möjligt. Familjer ska dock inte styras. De beslut som bäst fattas vid köksborden ska fattas just där. Familjer är inte bara viktiga och naturliga utan också olika. Därför ska politiken utformas så att varje familj får så stort utrymme som möjligt att göra sina val. I framtiden behöver vi mer flexibilitet, valfrihet och olika lösningar - inte färre. Att vara föräldraledig när barnen är små är något som de allra flesta väljer att vara. Denna tid är naturligtvis oerhört värdefull för att grundlägga en väl fungerande relation till barnet. Det är positivt om både män och kvinnor väljer att vara hemma. Exakt hur fördelningen ska se ut ska dock inte politiker lägga sig i. Vi ska istället erbjuda flexibla lösningar samt undanröja de hinder som fortfarande finns för att ännu fler pappor ska ha möjlighet att vara hemma.

Många föräldrar önskar att de hade bättre kontakt med sina barn även när de börjat skolan och speciellt när de kommer upp i tonåren då problemen oftast hopar sig. För en del föräldrar kan möjligheten att spendera mer tid med sina tonåringar vara väldigt viktigt i detta, genom att exempelvis kunna finnas hemma någon dag efter skoldagens slut som stöd och hjälp men också bara för att umgås. Vi vet alla att det också kan uppstå speciella situationer som under en begränsad tid kräver en betydligt större föräldranärvaro. Många tonåringar mår dåligt på olika sätt. Depressioner, ätstörningar, fel sällskap eller problem med droger är tyvärr en verklighet för många. Idag finns rätten att vara föräldraledig på deltid för vård av barn upp tills barnet är åtta år. Jag anser att skall göras möjligt att ta ut föräldrapenning samt att vara tjänstledig på deltid för vård av barn ända tills barnet fyllt arton år. Det är hög tid att ta Sveriges föräldrars önskemål om större flexibilitet på allvar.

Vi vet att alla relationer möter utmaningar. Att få stöd i att hantera detta är mycket viktigt. Familjerådgivning är ett bra sätt. Den fungerar bäst i ett tidigt skede innan alltför stora låsningar uppstår. För att så ska ske måste familjerådgivning avdramatiseras exempelvis genom att introducera denna möjlighet på ett tidigt stadium. När ett föräldrapar får barn för första gången vill jag därför att de får en gratischeck till familjerådgivningen.

Jag har i riksdagen i höst valt att i motioner lyfta fram dessa frågor om familjerådgivningen och en check till alla par som får barn samt att öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen.

Även tonårsföräldrar ska kunna vara föräldralediga

Ett gott samhälle bygger vi i gemenskap men varandra och den minsta och viktigaste gemenskapen som samhället vilar på är familjen. Där får vi förhoppningsvis möte villkorslös kärlek och utvecklas som personer. För oss kristdemokrater är det därför viktigt att familjer får allt tänkbart stöd i att kunna fungera så bra som möjligt. Familjer ska dock inte styras. De beslut som bäst fattas vid köksborden ska fattas just där. Familjer är inte bara viktiga och naturliga utan också olika. Därför ska politiken utformas så att varje familj får så stort utrymme som möjligt att göra sina val. I framtiden behöver vi mer flexibilitet, valfrihet och olika lösningar - inte färre. Att vara föräldraledig när barnen är små är något som de allra flesta väljer att vara. Denna tid är naturligtvis oerhört värdefull för att grundlägga en väl fungerande relation till barnet. Det är positivt om både män och kvinnor väljer att vara hemma. Exakt hur fördelningen ska se ut ska dock inte politiker lägga sig i. Vi ska istället erbjuda flexibla lösningar samt undanröja de hinder som fortfarande finns för att ännu fler pappor ska ha möjlighet att vara hemma.

Många föräldrar önskar att de hade bättre kontakt med sina barn även när de börjat skolan och speciellt när de kommer upp i tonåren då problemen oftast hopar sig. För en del föräldrar kan möjligheten att spendera mer tid med sina tonåringar vara väldigt viktigt i detta, genom att exempelvis kunna finnas hemma någon dag efter skoldagens slut som stöd och hjälp men också bara för att umgås. Vi vet alla att det också kan uppstå speciella situationer som under en begränsad tid kräver en betydligt större föräldranärvaro. Många tonåringar mår dåligt på olika sätt. Depressioner, ätstörningar, fel sällskap eller problem med droger är tyvärr en verklighet för många. Idag finns rätten att vara föräldraledig på deltid för vård av barn upp tills barnet är åtta år. Jag anser att skall göras möjligt att ta ut föräldrapenning samt att vara tjänstledig på deltid för vård av barn ända tills barnet fyllt arton år. Det är hög tid att ta Sveriges föräldrars önskemål om större flexibilitet på allvar.

Vi vet att alla relationer möter utmaningar. Att få stöd i att hantera detta är mycket viktigt. Familjerådgivning är ett bra sätt. Den fungerar bäst i ett tidigt skede innan alltför stora låsningar uppstår. För att så ska ske måste familjerådgivning avdramatiseras exempelvis genom att introducera denna möjlighet på ett tidigt stadium. När ett föräldrapar får barn för första gången vill jag därför att de får en gratischeck till familjerådgivningen.

Jag har i riksdagen i höst valt att i motioner lyfta fram dessa frågor om familjerådgivningen och en check till alla par som får barn samt att öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen.

Min första vecka som Riksdagskvinna

Väljarna har nu fullgjort sin rättighet och skyldighet genom att rösta fram dem som skall representera Sverige i riksdagen. Valresultatet innebär att vårt land kommer att styras av en minoritetsregering vilket kommer att ställa stora krav på ett aktivt arbete i riksdagens utskott. En spännande mandatperiod ligger framför oss som blivit valda och det uppkomna läget ställer höga krav på ansvarstagande från alla partier.

För mig personligen har den gångna veckan varit minst sagt omtumlande. Inom loppet av en vecka förändrades livet på många sätt. Efter det att fyra års tjänstledighet beviljades från mitt lärarjobb styrdes kosan mot Stockholm. Första dagens upprop blev en fyratimmars samhällskunskapslektion då två slutna omröstningar skulle äga rum för att välja talman. En ovanlig situation enligt dem som varit med ett tag men en situation som säkert kommer att uppstå flera gånger de kommande åren.

Riksmötets öppnande blev desto festligare men grumlades av Sverigedemokraternas agerande under gudstjänsten i Storkyrkan. När biskopen valde att i sin predikan tala om människors lika värde reste sig hela partiet upp och bokstavligen marscherar ut ur kyrkan. En ilning gick genom hela min kropp och tårarna var inte långt bort. Jag hörde ekot av marscherande militärer i kängor från 1940-tal. Eftersom det blåser kyliga vindar i Sverige just nu är det en tröst att kyrkan vågar ta ställning mot främlingsfientlighet och rasism. Många menar att man inte skall blanda ihop kyrka och politik men om inte kyrkan får stå upp för alla människors lika värde har den knappast något berättigande.

Nu går vi en ny vecka till mötes där budgeten skall klubbas och där vi Kristdemokrater fått gehör för många av våra förslag för en bättre och tillgängligare sjukvård, en värdig äldreomsorg och en stark familjepolitik. Områden som angår oss alla och där nya reformer kommer att skapa ett mänskligare Sverige.

Jag är oerhört stolt och glad över att få representera Skaraborg under fyra år framöver. Att först få förtroendet av partiet att toppa riksdagslistan och sedan dessutom bli personvald stärker mig i mitt uppdrag och jag lovar att göra mitt allra bästa för att förvalta det förtroende jag fått.

Sluta tafsa på min familj

Färska undersökningar visar att svenska folket säger nej till ökad kvotering av föräldraförsäkringen. Av de tillfrågade är det endast åtta procent som anser att riksdagen ska besluta om detta medan en stor majoritet alltså svarar att föräldrarna själva ska få bestämma. Trots detta driver vänsterpartierna kravet på tvångsfördelning hårt. Hur tänker sig vänstern att egna företagare, lantbrukare inkluderade, att man skall kunna överlåta en tredjedel av dagarna till sin partner? Resultatet av vänsterns politik blir att barnen kommer börja förskolan ännu tidigare än idag och att föräldradagarna därmed fryser inne.
För att betona att båda föräldrarna är viktiga för sitt barn har föräldrarna redan idag laglig rätt att ta ut hälften var av föräldradagarna. Det finns ingen som kan tvinga dem att överlåta dagar till varandra. Detta blir istället en överenskommelse mellan föräldrarna och de kommer tillsammans fram till en lösning som passar familjens situation bäst. Ytterst handlar frågan om politikens gränser. Frågan är hur långt man kan reglera människors vardagsliv för att de ska bete sig på ett sådant sätt som bestämmande politiker önskar. Att tvångsfördela föräldraförsäkringen är att gå över gränsen. Ska politiker och elit styra med sina ideologiska hårdhandskar, eller ska vuxna människor anses myndiga att själva bestämma? I ett mänskligare Sverige får familjerna bestämma mer.