söndag 10 oktober 2010

Min första vecka som Riksdagskvinna



Väljarna har nu fullgjort sin rättighet och skyldighet genom att rösta fram dem som skall representera Sverige i riksdagen. Valresultatet innebär att vårt land kommer att styras av en minoritetsregering vilket kommer att ställa stora krav på ett aktivt arbete i riksdagens utskott. En spännande mandatperiod ligger framför oss som blivit valda och det uppkomna läget ställer höga krav på ansvarstagande från alla partier.

För mig personligen har den gångna veckan varit minst sagt omtumlande. Inom loppet av en vecka förändrades livet på många sätt. Efter det att fyra års tjänstledighet beviljades från mitt lärarjobb styrdes kosan mot Stockholm. Första dagens upprop blev en fyratimmars samhällskunskapslektion då två slutna omröstningar skulle äga rum för att välja talman. En ovanlig situation enligt dem som varit med ett tag men en situation som säkert kommer att uppstå flera gånger de kommande åren.

Riksmötets öppnande blev desto festligare men grumlades av Sverigedemokraternas agerande under gudstjänsten i Storkyrkan. När biskopen valde att i sin predikan tala om människors lika värde reste sig hela partiet upp och bokstavligen marscherar ut ur kyrkan. En ilning gick genom hela min kropp och tårarna var inte långt bort. Jag hörde ekot av marscherande militärer i kängor från 1940-tal. Eftersom det blåser kyliga vindar i Sverige just nu är det en tröst att kyrkan vågar ta ställning mot främlingsfientlighet och rasism. Många menar att man inte skall blanda ihop kyrka och politik men om inte kyrkan får stå upp för alla människors lika värde har den knappast något berättigande.

Nu går vi en ny vecka till mötes där budgeten skall klubbas och där vi Kristdemokrater fått gehör för många av våra förslag för en bättre och tillgängligare sjukvård, en värdig äldreomsorg och en stark familjepolitik. Områden som angår oss alla och där nya reformer kommer att skapa ett mänskligare Sverige.

Jag är oerhört stolt och glad över att få representera Skaraborg under fyra år framöver. Att först få förtroendet av partiet att toppa riksdagslistan och sedan dessutom bli personvald stärker mig i mitt uppdrag och jag lovar att göra mitt allra bästa för att förvalta det förtroende jag fått.