onsdag 13 november 2013

Ökad ohälsa kan inte kvoteras bort

Under de senaste veckorna har vi nåtts av flera nyheter om att den psykiska ohälsan ökar. Ungdomsstyrelsen har lagt fram sin rapport som visar att framför allt flickor mår dåligt. Flickorna känner press vad det gäller utseende, prylar och skolresultat. I TV-soffor och debattprogram försöker man analysera vad det beror på. Ansvaret läggs på politiker och skolan men inte ett ord om familjens betydelse eller barnens tillgång till närvarande vuxna.

I Agenda (3/11) diskuterades en undersökning som säger att tvåbarnsmammor löper dubbelt så stor risk att bli sjukskrivna jämfört med pappor. Diskussionen landande i en debatt om jämställdhet och att man kan lösa problemet genom tvångskvotering.

Snälla folket vakna!!! Vi jobbar för mycket när barnen är små. Ingen ettåring kräver att skiljas från sin vårdnadshavare och bli lämnad till förskolan, här är det vuxnas behov som styr.

Att få barn är det underbaraste och jobbigaste som finns. Barn tar tid och barn tar kraft. Om vi tror att vi kan jobba lika mycket efter som före vi fått barn blir det problem att få ihop livspusslet och sjukskrivning ses många gånger som enda utväg för att orka med. Svaret till alla trötta föräldrar kan inte vara att staten skall bestämma vem som skall vara hemma med barnen under tiden man har föräldradagar kvar. Svaret från politiskt håll måste istället vara att ge förutsättningar för att föräldrarna skall ha tid med sina små barn, men också finnas tillgängliga när barnet blir äldre. Från och med nu kommer det att bli tillåtet att ta ut föräldradagar fram till barnets 12-årsdag (för barn födda fr.o.m. 1 mars 2014). Vidare vill Kristdemokraterna utöka antalet dagar i föräldraförsäkringen och höja grundnivån. Vi vill också utvidga rätten till tjänstledighet på heltid för föräldrar tills barnet fyller 3 år. Anknytning är oerhört viktig, framför allt upp till 3 års ålder.

Kristdemokraterna har, som inget annat parti, familjen i fokus och arbetar för att det ska bli enklare att kombinera arbete och familjeliv. Vi jobbar för en utbyggd och mer flexibel föräldraförsäkring och vi i vill skapa ett familjevänligare samhällsklimat där barn får ta tid.

 

 

 

söndag 22 september 2013

Hur farligt är det att vara kristen i Sverige?

I tisdags öppnade kungen årets riksmöte och statsministern avslutade sin regeringsförklaring med att meddela förändringar i regeringen. Elisabeth Svantesson utnämndes till ny arbetsmarknadsminister och gratulerades av alla oss som vet att hon är en mycket trevlig och kompetent person. Hon är också en uppskattad ledare för den kristna riksdagsgruppen.

Sedan började drevet mot henne. Vad hade hon för lik i garderoben? Var det obetalda tv-avgifter eller svart städhjälp? Nej, statsministern hade valt en kristen person att ingå i regeringen. När hon senare under dagen blev intervjuad i Aktuellt handlade inte frågorna om hennes kunskaper i nationalekonomi eller om Arbetsförmedlingen utan om aborter och samkönade äktenskap. Sedan i tisdags har alla riksmedier stämt upp i samma kör som misstänkliggör vår nya minister på grund av hennes tro. Komiskt är att drevet mot Svantesson startade efter det att så gott som alla riksdagsledamöter besökt Storkyrkans gudstjänst innan riksmötet skulle öppnas.

I Sverige har vi grundlagsstadgad åsiktsfrihet och religionsfrihet vilket vi i alla konventioner och lagar är så stolta över: ”Oberoende av kön, religion eller sexuell läggning” framhåller vi i alla sammanhang men är vi beredda att leva efter det? Det är oftast de mest liberala krafterna som går hårdast åt troende människor. Gäller inte friheten alla människor och hela livet? En kristen lesbisk tjej uttryckte samma känsla inför Pridefestivalen förra året: ”- Jag är både kristen och homosexuell men toleransen mot mig är minst när det gäller min tro”.

Jag har rest mycket och vet att kristna tillhör den mest förföljda gruppen i världen just nu. Jag trodde det gällde Mellanöstern och länder långt borta, inte att det också gäller Sverige.
Jag blir alldeles förskräckt och ber Gud sända all skyddsänglar som finns till Elisabeth under den kommande tiden.

 

torsdag 30 maj 2013

Svårt att möta tiggarnas blick i ett soldränkt Stockholm

Stockholm är så gränslöst vacker just. Strålande sol glittrar mellan fjärdarna. Uteserveringarna är fulla av glada festande människor...eller stopp och belägg!!! Jag har gått Drottninggatan fram och tillbaka ett par gånger under dagen och gatorna är fulla av tiggare. Handikappade, gravida, gamla och unga människor med en pappersmugg i handen ber om pengar. Hur ska man se på detta? Oavsett om tiggeriet är organiserat så är det väl ingen människa som skulle välja detta liv om man hade ett alternativ. Jag ger dem inga pengar för jag vet att detta inte kommer att hjälpa dem i längden. Jag ger till de organisationer som jag vet jobbar seriöst med männsikor i utsatta situationer. Men detta till trots är det så svårt att möta tiggarnas blick när jag just har ätit mig mätt och fått in ny lön på kontot. Ett sting av dåligt samvete och en sorg över att människor lever under så olika omständigheter gör att jag fortsätter min politiska gärning ett tag till.

onsdag 22 maj 2013

Har du salt i håret eller är du bara gammal?

Idag kom Carl-Eric Sahlberg till Riksdagen på ett välkommet återbesök. Han bedriver nu verksamhet för föräldralösa barn i Tanzania tillsammans med sin fru Vera. Tidigare jobbad han som präst i Sankta Clara och han var också vår kaplan i kristna gruppen i Riksdagen. Hans tema idag var att den stora livsuppgiften kan ta sin början efter det att man fyllt åttio år. Människor kan utföra storverk långt efter det som vi i Sverige anser vara bästföredatum. Mose och Lewi Pethrus är två exempel på människor som fick de riktigt stora livsuppgifterna långt upp i åren. I Tanzania där Sahlberg nu bor ser man upp till människor som har levt länge. Man kallar dem varken pensionärer, gamla eller seniorer utan de är människor med salt i håret. De syftar alltså på att de grånat men framför allt har de fått den sälta som världen behöver. Han uppmanande oss att när vi slutar i Riksdagen inte se oss som föredettingar utan förvänta oss nya livsuppgifter. Kanske är det så att den största utmaningen ligger framför oss. Förändring är det normala och det gäller att se möjligheterna i varje situation även om man har fått lite salt i håret.

torsdag 2 maj 2013

Liseberg får mig att gråta

Idag är anslagspelare och tunnelbaneväggar nedlusade med Lisebergs reklamaffischer. Jag får väl erkänna att de lyckats när de väcker så mycket uppmärksamhet och frustration att jag nu sitter och bloggar om det. Affischerna föreställer gråtande, förtvivlade barn där rubriken lyder; En del barn måste åka till Italien i sommar! (Lisebergs logga ligger under bilden)

Jag kände igen barnens gråtfyllda ansikten från Aktuellt igår kväll. Skillnaden var att inslaget handlade om barn i Burma, Pakistan och Syrien som grät hjärtskärande över att de förlorat allt och alla.

Naturligtvis skulle man kunna rycka på axlarna och tycka att reklamkampanjen är kul men jag tycker det säger något viktigt om de olika omständigheter människor lever under.
Bortskämda svenska ungar som har allt medan miljontals barn gråter på grund av hunger, krig, konflikt, förföljelse, flykt m.m.

Bättre kan ni Liseberg!

Ta del av kristdemokraternas Vårkampanj om Skola

http://www.kristdemokraterna.se/kampanjer/Varkampanj-om-Skola/

torsdag 18 april 2013

Tranorna tar tid för sina ungar

Äntligen är fälten runt Hornborgasjön fyllda med de eftelängtade tranorna, ett säkert vårtecken som samlar beundrande människor från hela världen. Själv hade jag för ett tag sedan tillfälle att lyssna till Skaraborgs skickligaste fågelkännare Kent-Ove Hvass och kunde då inte låta bli att göra jämförelsen mellan människor och tranornas sätt att ta hand om sin familj. Tranorna är väldigt noga när de väljer sin partner innan den bygger bo. Hannen tar hand om sin ruvande "fru" genom att skydda henne med rödaktig lera så att hon får vara i fred. När ungarna kläcks hjälps båda föräldrarna åt att sköta ungarna och skaffa föda. De stannar med ungarna i boet tills de vet att ungarna garanterat kan flyga...... och sedan tror vi att vi människor står långt över djuren!!!

måndag 18 februari 2013

2000 personer varslade i Skaraborg

Skaraborg har under den senaste tiden drabbats av ett stort antal varsel. Swedwood i Tibro, Cylinda i Vara, Jede i Mariestad, Todo i Töreboda är bara några aktuella exempel. Ca 2000 personer har varslats. Idag har samtliga partier från Skaraborgsbänken besökt företaget Swedwood i Tibro för att tala med berörda parter. Både företagsledning, Arbetsförmedlingen, fackföreningar, kommunledning och politiker närvarade. Besöket avslutades med en rundvandring i fabriken. En frågeställning som kommunalrådet ställt till riksdagspolitikerna var om det inte skulle kunna gå att mjuka upp reglerna så att de anställda på Swedwood från dag 1 som arbetssökande skulle kunna få del av arbetsmarknadsutbildning. Vid samtalet uppdagades att det är en missuppfattning att man inte skulle kunna få del av AF:s utbildningar om man uppbär avgångsvederlag. Det är bara att hoppas att alla parter fortsätter att samverka för att hitta den bästa lösningen för varje individ. Utbilning som svarar mot den arbetsmarknaden som finns måste vara rätt väg samt naturligtvis en önskan om att konjunkturen skall vända så att det blir efterfrågan på den trogna duktiga arbetskraft som finns i Tibro.

onsdag 30 januari 2013

Snart Möbelmässa: Kopior är lika med stöld

Sverige står för hög kvalité och stort kunnande inom möbelbranschen. Idag anordnades ett seminarium i Riksdagen om kopiering i svensk möbelindustri. "Kopiera mera och sprid till flera" verkar ha blivit ett mantra för brottslingar runt om i världen. Det finns flera problem som förknippas med kopiering av produkter som tagit lång tid att framställa. Dels är det en överlevnadsfråga för de fina designers vi har i Sverige dels är det en växande brottslig verksamhet. Ett problem är att straffvärdet är så lågt för dessa brott att kriminell verksamhet styrs mot denna bransch. Ett annat problem är att vi konsumenter hyllar våra fina arbetsförhållanden och värnar om regler för arbetsmarknaden samtidigt som vi väljer den billiga produkten i affären. Vi vill helt enkelt inte betala för de värden vi håller så högt, ett resonemang som även går att överföra på livsmedelsbranschen. Ett annat problem är att offentlig upphandling till 85 procent styrs av pris. Vi måste få till en annan viktning inom LOU där bland annat kvalité och arbetsförållanden för de anställda kan föras in som kriterie. De som är satta att utföra offentlig upphandling måste också bli skickligare att ställa de specifika krav som går att ställa och att bryta ner upphandlingarna i mindre enheter. Detta gäller också den mat som serveras runt om i landet i dag i alla offentliga matsalar.

onsdag 23 januari 2013

KD gör skillnad i Sverige!

Två förslag klubbas nu i regeringen som har Kristdemokraterna som avsändare. Båda sakerna gäller människor som går på försörjningsstöd. Det har länge varit ett problem att de som kan arbeta några timmar trots att de går på försörjningsstöd inte kan göra det för då minskar stödet. Detta är inte förenligt med arbetslinjen eller en önskvärd situation för den enskilde. Nu kommer beslut om att man skall kunna behålla 25 procent av sin inkomst utan att försörjningsstödet minskar. Ungdomar under 18 år skall också kunna tjäna upp till 44 000 kr utan att familjens försörjningsstöd påverkas. Detta skapar inga stora rubriker i kvällspressen men betyder så mycket för människor som sliter för att komma tillbaka till en dräglig tillvaro. Kristdemokraterna gör skillnad i Sverige!

onsdag 16 januari 2013

"Varför har inte barn så bra som de har det"

Det skall bli mycket intressant att ikväll titta på Uppdrag Granskning om barnfattigdom. Att barn lever i fattigdom är något som måste tas på största allvar men vi är många som vet att en del organisationer trixar med siffror. Sanningen är att barnfattigdomen har minskat under senare år. Det stora problemet idag är inte att barn lever i materiell misär utan att de trots att de har det mesta de kan önska sig ökar den psykiska ohälsan. Eller som Göran Hägglund sa i dagens partiledardebatt "-Varför har inte våra barn det så bra som de har det". Som kristdemokrat vill jag naturligtvis hävda att en del av orsaken ligger i att vi vuxna inte finns i barnens närhet tillräckligt länge. Barnen får inte knyta an till sina föräldrar i tillräcklig omfattning och  många föräldar tror sig inte om att kunna ta hand om sina barn själva. Dessutom skall föräldrar idag göra allt samtidigt; karriär, fostra barn, bygga om huset och ha det perfekta utseendet. Barn tar tid och måste få tid tillsammans med sina föräldrar för att kunna utvecklas till harmoniska människor. I Sverige framställs det ofta som en fälla om man stannar hemma med sina barn mer än ett år. Fälla för vem säger jag?